Snubblade över en gammal propaganda film från 50-talet. Ni vet såna man gjorde för hushållsgöromål, det positiva med krig och värvandet, också dessa avskyvärda rullar som skulle informera om att du hamnar direkt i helvetet bara för att du råkar älska en människa av samma kön. Lägg märke till hur de skrämmer ungdomarna med att "vi kommer hitta er" och jämför det med pedofili e.tc.
MEN! Det enda jag kan känna när jag ser en sån här film är en sak; Gud vad långt vi faktiskt kommit ! Blir så trött på alla dem som inte kan se att vi faktiskt kommit jätte långt! Se glaset halvfullt . Kärleken segrar !! Såklart finns det alltid undantag som behöver motarbetas (som Rysslands homofobi och sjuka trakasserier) men om man säger att sträckan var 100 mil från början, så nog har vi kommit i (och det här är det bästa av allt) KÄRLEKENS NAMN, långt över 80 ! Heja rätten att få älska vem man vill. Det finns bra mycket sjukare saker att lägga fokus på här i världen....
Nedan följer filmen med 50-talets syn på den så otroligt djävulska homosexualiteten:
Verkligen hemska filmer det där :-( Att homosexualitet klassades som sjukdom i Sverige ändå in på 70-talet är skrämmande också. Men för varje generation så rör vi oss framåt och det hoppas jag vi fortsätter göra så vi inte börjar gå bakåt som de gör i Ryssland just nu då det gäller mänskliga rättigheter :-/ Tycker alla ska få älska den person de älskar och kunna visa det öppet om de vill. Skulle mitt barn vara homosexuellt så är min förhoppning att han inte ska behöva "komma ut" för oss föräldrar utan att han bara känner att han kan ta hem en pojkvän och presentera för oss :-)
SvaraRaderaKunde inte ha sagt det bättre själv 👍! Precis så känner jag med. Men det är konstigt att det var så på den tiden. Men jag antar att de var så hjärntvättade själva föräldrar och vuxna så egentligen är det ju inte helt och hållet deras fel heller 😞. Många av de som var värsta motståndarna har det ju visat sig i modern tid egentligen själva var gay. Men jag slår alltid ett slag för kärleken oavsett. Precis som du säger så kommer vi heller aldrig göra en stor sak av vem barnen blir förälskade i så länge de själva valt det och är lyckliga. Är mina barn lyckliga så är jag lycklig 😄. Hellre att Simon kommer hem med en trevlig kille än att han kommer hem med en elak tjej som gör honom illa (om du förstår mitt krassa exempel till att beskriva hur jag menar 😜). Men som sagt. Skönt att vi kommit så långt 😄. Men Ryssland är tragiskt och när jag ser på tvn därifrån så blir jag så otroligt ledsen att de tror sig ha rätt att bestämma över vem en annan människa går och inte får älska 😞. Så ledsen.... 😢
SvaraRaderaKnepigt? Blir det såna frågetecken för dig med? Kan du se dem Therese?
SvaraRaderaKänner detsamma Kajsa! Hmm... jo, jag ser också konstiga frågetecken i din första kommentar :-S Skumt!
SvaraRadera